Bye Bye Brisbane...

Har precis packat klart väskorna, så nu är det bara några timmar kvar innan vi ska flyga från Brisbane. Vi har drygt två veckors stop i Bangkok som vi tänkte utnyttja till att resa runt lite i sydost-asien. Vi har inte direkt någon plan, men idéen är att vi ska lämna våra tunga väskor i Bangkok och sedan backpacka runt. Vi vill i alla fall till Angkor Wat i Kambodja och Four Thousand Islands i Laos, och kanske hinner vi med Koh Pangang i Thailand? Skulle gärna vilja se Vietnam också, men vi har ju inte all tid i världen... Om ni har några restips så får ni gärna dela med er. Hur som helst ska det bli hur skönt som helst med semester... Sista tiden på UQ har varit helt galen, jag har aldrig pluggat så hårt i hela mitt liv. Nu är i alla fall alla tentor över och förhoppningsvis behöver jag aldrig skriva en tenta till i hela mitt liv! =) 

Lite sorgligt att lämna Brisbane, men samtidigt ska det bli kul att komma hem till sommaren i Sverige. Vi hade i alla fall ett ordentligt midsommarfirande här nere med Malou, Jamie (som åkte vidare till Sydney igår) och våra tyska och australienska kompisar. De sista dagarna har blivit mest festande och tennis så det ska bli skönt att bara ta det lugnt ett tag. Vi kommer hem till Sverige den 13 juli, lagom till brorsans födelsedag!

Ha det bra, vi ses snart!

Heaps of Uni!

Det har varit sisådär med uppdateringen av bloggen den här terminen. Den största anledningen är nog tidsbrist, men jag antar att nyhetsvärdet av ens vardag kändes lite högre när man just flyttat hit. Hursomhelst så har det blivit bra mycket mer pluggande den här terminen, och sena nätter har blivit mer en regel än ett undantag. Dessutom har jag åkt på två fältresor, som varit schemalagda över långhelger så UQ har nog tagit den mesta tiden i anspråk. Nu är det dock bara 4 veckor kvar innan terminen slutar. Sedan väntar en vecka ledigt (eller snarare hektiskt tentapluggande) innan sluttentaperioden tar vid, då jag ska skriva 5 tentor på 10 dagar, gulp!

Vad har hänt sedan sist då? I påskas åkte jag och Tessie upp till Agnes Water som är det mest nordliga staden i Queensland där du kan bada och surfa utan sting-maneter och andra tråkigheter. Town of 1770 som ligger intill Agnes Water är den äldsta vita bosättningen i Queensland och var det andra stället i Australien som James Cook tog sig i land på vid hans första upptäcktsresa. Jag kan inte direkt påstå att man kände historiens vingslag, men stränderna var underbara och det var skönt att komma iväg och bara varva ner för ett par dagar. Tror det var första gången jag öppnade en skönlitterär bok på över ett år, jag har en tendens att få nog av böcker när jag pluggar, men att läsa en bra bok är nice. Jag har i och för sig inte slutfört Shantaram än, men jag får skylla på att det är en riktigt tjock bok. Förutom bad och sol, blev det mycket grillning, en kajaktur och någon vända till krogen. 

Jag har som sagt varit på två fältresor, den första var till Numbucca Heads med min klass i Advanced Structural Geology. Det var en mycket intensiv resa, men när vädret var bra var det rätt så härligt att stå vid klipporna vid stranden och kartera, jag såg till och med delfiner som hoppade upp i luften. Förutom grillning och plugg blev det också en hel del rugby, vilket är sjukt kul och jag har till och med lyckats få till spinnen i passningarna, men det ska tilläggas att jag bara har spelat touch (tveksamt om jag skulle överleva ’riktig rugby’=).

Den andra fältresan var till Kilkivan, vilket innebar camping med tält och sovsäck i 4 dagar. Den fältresan var en kombination av Ore Geology & Exploration Geology och Introduction to Geophysics så det blev lite blandade uppgifter under dagarna i fält.

Annars så verkar det som om att Malou och Jamie snart kommer för att hälsa på oss i slutet av maj. Planen är att dem ska vara i Brisbane tills vi lämnar Australien i slutet av juni, vilket kommer att bli skoj! Förövrigt har jag styrt upp ett sommarjobb när jag kommer hem till Sverige. Redan dagen efter jag kommer hem ska jag jobba på Boliden Marknad i Stockholm till den 3:e september. Vad som händer därefter är däremot mer osäkert…  

Back in Brissie

Det var ett tag sedan jag uppdaterade bloggen sist, men nu är det iallafall dags igen. Sist jag uppdaterade bloggen hade vi precis kommit tillbaks från vår road trip till Melbourne.

Lägenhetsletandet gick riktigt fort den här gången, kanske för att vi inte var lika petiga den här gången men framförallt för att vi visste att det gäller att boka in sjukt mycket visningar och sen hugga direkt om det är något man gillar. Vi har hur som helst flyttat in i en villa i East Brisbane, som inte ligger alltför långt bort ifrån Kangaroo Point där vi bodde förra terminen. Det bästa med att vårt boende nu är att det är mycket större, att vi har en parkeringsplats och att det är halva hyran. Vi delar nedervåningen i huset med en kille som alltid är på resande fot i jobbet så vi har praktiskttaget huset för oss själva!

Skolan flyter på och det är mycket roligare och lättare när man känner sig hemma och känner folk i klassen från början, plus att man har mer att göra på fritiden. Vi har bland annat varit på vår första rugby union match, då vi kollade på Queensland Reds-Western Forces. Annars har det blivit några grillfester och lite dagsutflykter runtom Brisbane nu när vi har bil!

Den här terminen valde jag att läsa 5 kurser även om två av dem är på 1 credit så jag läser normal heltid med 8 credits den här terminen. Efter mycket om och men och en hel del velande valde jag tillslut att läsa kurserna;

• Ore Deposits & Exploration Geology
• Introduction to Geophysics
• Advanced Structural Geology
• Ore Deposit Geology & Mineralogy
• Mineral Processing I

Kurserna som jag valde den här terminen är lite mer krävande, så det har blivit en hel del kvällar då jag suttit kvar och pluggat i skolan till midnatt. Vilket har funkat rätt bra för Tessie slutar runt den tiden och hon brukar hämta upp mig på vägen hem. Tessie har hittat två nya jobb den här terminen, på Vapiano och Trattoria Grappino.

Den största skillnaden den här terminen jämfört med förra är att vi har en bil, allt blir så mycket lättare och smidigare med bil. Trots bilen har vi dock inte blivit latare som man lätt kunnat tro utan vi har faktiskt kommit igång med träningen rätt rejält. Det har blivit en hel del tennis och squash, vi spelar tennis gratis alla vardagar mellan 11-14 och nu när Tessie har bilen så är det inga problem att fördriva lunchraster med tennis. Nu fick jag även ett paket på posten från pappa med två tennis rackets så nu finns det ännu färre anledningar att inte spela varje dag. Vi köpte varsitt gym/passkort på UQ så det har blivit lite löpband, spinning och roddmaskin också.

I Love Melbourne!

Haha, kunde inte börja min bloggpost mer opartiskt än så. När man pratar med folk här nere och kommer in på Sydney eller Melbourne kommer man alltid in på vilken folk föredrar. Det är rätt roligt för folk verkar alltid ha starka känslor i frågan och en klar uppfattning om att den ena är toppen medan den andra suger. Min uppfattning efter att ha spenderat en dryg vecka i vardera stad att Melbourne vinner överlägset, även om det är svårt att motivera varför. Sydney har fler stränder runt om staden, ligger vackert runt hamnen osv. Melbourne däremot känns rätt mycket mer som en industristad, även i turiststråken inne i Melbourne fanns det knappt några vykort med sevärdheter att få tag på. Om man vill ha fina bilder på sevärdheter eller stränder bör man alltså med fördel ta sig till Sydney, vill man däremot njuta av allt som har med kultur och känsla så är Melbourne himlen!

Jag tror att jag gillade de europeiska inslagen som att man kan gå runt i staden eller enkelt och smidigt ta sig runt med spårvagnen (alla andra städer är helt anpassade för bilism). Matkulturen är helt otrolig och man önskade att man kunde äta 7-8 mål om dagen bara för att hinna smaka på allt gott. Kaffe är en religion. På kvällarna hände det saker precis överallt från små svartklubbar med garageband i källaren till stora koncerter och festivaler.

De första dagarna fördrev vi mest på caféer och med att shoppa. Jag har nästan inte köpt några kläder sen jag kom till Australien och de senaste 3 månadernas resande har slitit hårt på garderoben så Melbourne var helt rätt ställe att åka till för att shoppa upp sig lite för i Brisbane får jag ingen inspiration till att köpa annat än flipp-flopps och shorts för det är konstant 35 grader och sol. Efter några dagars shoppande i city var plånboken tom och så det kändes som ett bra läge spendera vår sista natt i St Kilda som ligger lite söder om city. St Kilda har en fin sandstrand och som om vi inte fått nog av pingviner i NZ så kollade vi även in pingvinerna ute på St Kilda Pier på vår sista kväll.

Dropping by the Capital!

På väg ner från Sydney till Melbourne tog vi en liten omväg till huvudstaden Canberra. Australien är ett utav de länder vars huvudstad är rätt så liten och obetydlig förutom när det kommer till administrativa saker som myndigheter etc. Tydligen grundades Canberra för att Sydney och Melbourne inte kunde enas om vilken stad som skulle bli huvudstad så kompromissen blev Canberra som ligger någonstans i mitten mellan de bägge 4 miljonersstäderna. Det bästa vi hört om Canberra innan var något i stil med ”Canberra är inte lika tråkig och dålig stad som alla säger”. Hur som helst var vi nyfikna och bestämde oss för att ta en titt.

Det första intrycket var att Canberra måste vara en dröm för stadsplanerare, långa spikraka esplanader utan någon liten oplanerad byggnad mitt i allt och som ställde till symmetrin samt massvis med parkeringsplatser och parker. Vårt första stopp blev det gamla parlamentet, mest för att vi hamnade där. Där såg vi också aboriginernas ambassad som bestod av några tält och en brasa som tydligen hållits vid liv sedan 1970-talet. 

Nästa stopp blev dagens parlament som vi fick strosa runt i ganska obehindrat och till och med ta hissen upp till taket och posa framför flaggan! När det var över var Tessie rätt trött på tavlor och annat krafs så vi hoppade över National Museet och drog och picnicade och badade i sjön. Sedan blev det National Biblioteket där vi njöt av att ha bredband med samma hastighet som vi är vana med i Sverige, en sann lyx! Så betyget för Canberra blir nog att dagen inte var lika tråkig som den låter…=)

Road Trip Down South!

När vi kom tillbaks från Brisbane från Nya Zealand tog vi oss först till vår bas, våra kompisars hus i Paddington där vi har våra tunga resväskor undanstoppade i deras garderob medan vi reser lätt. Planen var att vi skulle åka upp till strandstaden Agnes Water där vi redan hade betalt för 4 nätters boende och en kajakpaddling med delfiner och sedan 2 nätter i Rainbow Beach innan vi bokat jeep och camping i 2 nätter på Fraser Island. Nu visade dock väderleken på regn och storm så det kändes helt plötsligt inte lika lockande att åka uppåt längs kusten. Vi hade öppna biljetter som är giltiga 10 månader till så vi började leka med tanken om vi skulle göra något annat av våra sista veckors semester. Vi kom på att vi lika gärna kunde åka ner till Sydney, så vi beslutade att tärningen skulle få fälla avgörandet. 1-3 Sydney och 4-6 Agnes Water, det blev en 3 och Sydney. När vi väl bestämt oss för att åka ner till Sydney kom vi på att vi lika kunde passa på att åka till Melbourne när vi ändå hade en bil och skulle åka åt det hållet.

Vi började med att ta New England Hwy som är den motorvägen som går innåt landet ner mot Sydney och som passerar Blue Mountains strax innan Sydney, vilket var en sak vi ville se då de ska vara Australiens motsvarighet till Grand Canyon. Det blev en natt i bilen innan vi kom ner till Blue Mountains som verkligen är vackra, men med tanke på att vi kom direkt från Nya Zealand så var vi måttligt roade av fler utsikter och vandringar.

Efter ytterligare en natt i bilen i Blue Mountains åkte vi de sista 10 milen in till Sydney där vi bodde i 2 nätter i city vid St James Park, där mötte jag upp Madeleine som flyttade dit i Januari och så fördrev vi tiden mest med att gå runt i stan varvat med att sitta på uteserveringar och njuta av sommarvädret. Sista dagen åkte vi till stranden i Manley vilket är mitt nya favoritställe i Sydney. Jag var måttligt imponerad av Sydney förra gången jag var har, men då var det regnigt vårväder och denna gång var det sommar och sol. Sista dagen på stranden i Manley var helt fantastisk och då kände jag för första gången att jag skulle kunna vilja bo i Sydney.

Close up on penguins!

Den sista saken vi verkligen ville göra innan vi var tvungna att lämna Nya Zealand var att se pingvinerna i Oamaru. Där finns det två pingvinkolonier, blåa pingviner som det finns tusentals av och som man kan se vandra runt i staden om kvällarna när de kommer upp från havet för att mata sina små bebisar. Många bon ligger i den gamla staden intill hamnen, där de bor i alla små vrår som de kan hitta i husens källargluggar. Den andra pingvinkolonin i Oamaru är Yellow-eyed penguins och som är mycket sällsynta i hela världen och Oamarus koloni är relativt stor även om det bara finns 17 stycken av dem. Vi bodde i en villa som gjorts om till ett slags backpackers ställe fast kvinnan som drev det fortfarande bodde i huset. Hon var mycket hjälpsam och körde runt mig och Tessie i staden vid skymningen och visa oss de bästa ställena och tiderna för att se pingvinerna på nära håll.

Vi började med den att åka till den gula kolonin, när Agra visade oss runt var det smockfullt med turister vid kolonin, men hon berättade att pingvinerna går upp senare och senare för att undvika turisterna som flockas på klipporna vid skymningen så vi åkte inte dit förrän de flesta åkt och det dröjde inte länge innan vi såg 3 av de totalt 17 pingvinerna någon meter från gångstigen där vi gick. Föräldrarna stod där och matade sin lilla bebis och det var verkligen ett häftigt tillfälle att se sin första pingvin ute i naturen, tyvärr har jag inga toppen foton då jag ville undvika blixt i respekt för de små pingvinerna som säkert ändå får sin beskärda del av kamerablixtrar.

Efter de gula pingvinerna åkte vi tillbaka in mot staden och hamnkvarteren för att se de blåa pingvinerna som rör sig uppåt land något senare än de gula. Vi satt först och lurade i bilen ett tag innan, men det dröjde inte länge innan vi såg de första pingvinerna gå på sitt lustiga sätt upp från vattnet. Vid midnatt satt vi helt stilla på piren, så stilla att pingvinerna bara gick några meter ifrån oss där vi satt andaktigt. Om ni åker till Nya Zealand måste ni definitivt ta er till Oamaru och titta på denna märkliga fågel som vobblar omkring i hamnen om nätterna, helt fantastiskt!

Chillin' in Queenstown

Efter Milford Sounds kände vi alla för att slippa sitta i bilen på ett tag så vi åkte till Queenstown för att ta det lugnt i några dagar. Queenstown ligger vackert beläget vid en sjö och det är en ganska liten stad om man ser till antalet invånare, men eftersom det är så populär bland turister finns det massor med affärer och restauranger så den känns verkligen mycket större. Det blev en hel del shopping, kaffe sippande och några filmer på bio, och jag fick äntligen se Invictus som jag tjatat om så fort vi varit i närheten av en bio. 

Efter några dagar i Queenstown blev vi dock sugna på bilutflykter igen, så vi tog bilen norrut längs med sjön till Glenorchy, där vägen slutar där sjön slutar. Det är ingen metropol precis, 2 caféer och gissningsvis färre än 100 invånare, men det är ett sjukt vackert ställe och där en hel del klipp i Sagan om Ringen är filmade. Vattnet i sjön är glacialt smältvatten så vattnet är helt klarblått så jag kunde inte riktigt motstå att ta mitt första dopp i Nya Zeeland. Det kändes som att bada i Sverige, när man hoppar och känner kylan och när man kommer upp till ytan igen tar det minst 3 sekunder innan man får fram en stavelse, men det var verkligen underbart och en sak som jag saknar med Sverige.

Tessie (som vanligtvis är en badkruka) hoppade tillslut i efter lite övertalning och ett löfte om 10min massage, något hon inte ångrade.

Cruising Milford Sounds!

Om glaciärerna var en sak som vi verkligen sett fram emot var fjordarna vid Milford Sounds en annan sak som vi verkligen sett fram emot. Det är lite kul att det heter just Milford Sounds, för att egentligen borde det heta Milford Fjords men när James Cook seglade förbi här på slutet av 1700-talet visste man inte så mycket om geologi och antog därför att de djupa dalgångarna mellan de branta spetsiga bergen som karaktäriserar området var bildade genom erosion av floder och inte glaciärer som är fallet, därav Sounds istället för Fjords. Okej, nu är det nog med geologi kuriosa för detta inlägg…=)

Vi körde i stort sett direkt från Franz Josef direkt till Milford Sounds. På vägen dit stannade vi dock på några sjysta platser, första stoppet var vid Lake Matheson  vid Fox Glacier som mest är känt för att om man går runt sjön så kan man komma till ett ställe där man kan ta ett foto av bergens spegelsiluett i sjön (se bilden nedan).

Det blev ett middagsstopp i Queenstown för den bästa fish’n’chips som finns på denna jord med pilgrimsmusslor, blåmusslor, jätteräkor etc. innan vi körde längs surrealistiska landskap isolnedgången innan vi kom fram till Lake Manapouri där vi övernattade. Jag knäppte en bild av månen på morgonen som ni kan se nedan.

Vi fick rådet att ta dagens sista kryssning på Milford Sounds för att undvika de stora turistskarorna och flygplanen som surrar omkring. Vi fick även ett tips om en riktigt bra vandring upp för ett berg på vägen till Milford där det skulle ligga en glaciär sjö, vandringen skulle ta drygt 4 timmar och var visserligen avancerad och omarkerad, men det var inget som vi inte skulle kunna klara av. Det tog sin lilla tid att hitta stället där vi skulle vandra eftersom det inte var skyltat och efter ett tag började vi undra vad vi gett oss in på, vi kunde inte följa stigen vidare och fick börja klättra ganska höga och branta partier, vi hade lite svårt att förstå varför det skulle kallas för vandring när det var mer klättring, men när man gått några timmar vill man inte gärna vända tillbaka utan att ha nått målet. Vi kom i alla fall upp välbehållna till sjön och när vi tittade ner kunde vi se en annan väg på andra sidan det vattenfall som vi följt på vägen upp som inte var lika brant och vi förstod senare att vi helt missat stigen upp och ”off pistat” uppåt (kan man säga så?). Utsikten där uppe var i alla fall toppen och det kändes bra att få röra lite på sig.

Nåja, det här inlägget skulle ju handla om Milford Sounds och vi kom dit tillslut. Vi hoppade på en kryssning och åkte på fjordarna mellan de galet branta klipporna. Jag kan dock tillägga att nästan hela den södra ön har fantastiska landskap i stort sett överallt och jag kan verkligen förstå att Peter Jackson ville spela in Sagan om Ringen filmerna i Nya Zeeland. Därför kan jag också säga att man blir lite blasé efter några dagar i bilen och jag vet inte om Milford Sounds motsvarade de förväntningar som byggs upp när man åker drygt 10 timmar bil bara för att se fjordarna. Nåja, hur som helst var det en riktigt härlig upplevelse!

Climbing the Glaciers!

Efter att ha varit på den mest nordliga punkten på den södra ön bestämde vi oss för att åka ner till bergsmassiven söderut vid Mt Cook för att kolla på glaciärerna Fox och Franz Josef. Vi bokade en heldagsvandring på Fox Glacier, den är mindre än Franz Josef men fördelen med Fox är att det är mycket färre turister och att guiderna får gå vilken rutt de vill.

Vi kom först till Franz Josef som påminner om alperna. Vi kom dit på eftermiddagen och han med att ta oss till Franz Josefs terminal där den slutar. Franz Josef hör till den lilla skaran glaciärer som fortfarande avancerar. Följande morgon var det dags att gå upp tidigt för att fixa matsäck innan vi skulle köra de 25km till Fox för att för att styra upp all utrustning innan vi skulle påbörja glaciärvandringen. Vi fick låna kängor, isdubbar och alla kläder som vi skulle behöva för att hålla oss varma en dag uppe på Fox Glacier. Vandringen började med en dryg timmes vandring upp för berget till stället där vi skulle kunna bestiga glaciären, det ser kanske inte ut så på bilderna men glaciären är ca 80-120m tjock.

Vi hade lite varierande väder, på morgonen kom det någon skur innan vi kom fram till glaciären men sedan hade vi uppehåll och runt lunch sprack det upp och solen kom fram. Jag har ju läst en hel del om glaciärer på universitetet, men det här var den första gången sen jag var liten och besökte Svartisen i Norge som jag var på en glaciär, så det var kul att kunna se hur det man lär sig i teorin ser ut och fungerar i praktiken. Efter drygt 7 timmars hoppande, klättrande och vandrande på glaciären återvände vi rätt så möra tillbaka till Franz Josef.

Här ser ni pappa löpa berzerk med isyxan.

Amazing beach!

När man tanker på Nya Zeeland tänker i alla fall inte jag på stränder men det finns helt sjukt vackra stränder på den södra ön. Efter vingårdarna åkte vi vidare norrut till Nelson och sedan fortsatte vi genom Abel Tasman, som ska vara en helt otrolig nationalpark men som vi tyvärr inte han utforska denna gång, innan vi kom till vårt boende som låg helt öde en bit norr om Collingwood. Vi hade blivit rekommenderade det här stället av folk vi mötte på vägen, så vi blev nyfikna och drog dit. Stället låg på en klippa precis vid havet och var precis som ett riktigt schysst sommarställe. 

Därifrån kunde vi åka till Farewell Spit som en dagsutflykt och vandra till en helt underbar strand men stora sanddynor och om man tajmar in lågvattnet så kan man se sälar på närahåll som ligger och vilar i grottorna vid stranden. Det blev en rejäl dagsvandring genom får och kohagar, men vi hade strålande solsken och matsäck med oss så det blev en toppen dag helt enkelt!

... och här är en säl som också gillar att hänga på stranden!

Exploring the Wine Region!

Första intrycket av Nya Zeeland var en chock, vi hade alla förväntat oss ett kyligare klimat än Australien men när vi steg ut från flygplatsen i Christchurch möttes vi av något som påminde om en ruggig höstdag i Stockholm. När vi tagit på oss det varmaste vi hade hämtade vi hyrbilen och åkte in till Christchurch för lite sightseeing och lunch. Vi tänkte att vi skulle köra ner till Omaru för att se pingvinerna komma i land i skymningen, men alla boenden var tydligen fullbokade så vi bestämde oss för att köra norrut till Kaikoura som är känt för sina kolonier av sälar, valar och delfiner. Allt förutom vädret tydde på att det skulle vara högsommar för här var tydligen det mesta fullbokat, tillslut lyckades vi dock hitta ett motell där vi kunde övernatta. 

Följande dag började vi med att hoppa runt på klipporna i hopp om att se sälar innan vi fortsatte vår färd norrut med siktet inställt på att ta oss till Marlborough, som är det mest kända vindistriktet på den södra ön. Marlborough är framförallt känt för sin Sauvignon Blanc, men på senare år har mer och mer olika druvor introducerats och deras Pinot Noir blir alltmer populär. Vi bestämde oss för att övernatta i Renwick som är en liten by mitt i hjärtat av vinregionen så att vi skulle kunna besöka så många vingårdar som möjligt. Vår första dag nöjde vi oss med att besöka två vingårdar som låg vid utkanten av byn, Gibson Bridge och Mahi, där vi fick provsmaka en hel del goda viner och passade även på att köpa med oss vin till grillningen.

När vi vaknade upp följande morgon möttes vi av sol och blå himmel som påminde mer om sommar än höst, vilket var perfekt eftersom vi skulle hyra cyklar för att ta oss runt mellan vingårdarna för att provsmaka deras viner. Vi började med Cloudy Bay som är en av traktens större vingårdar och som ägs av ägaren till Louis Vuitton och vars viner faktiskt går att hitta i systembolagets hyllor. Vi passade också på att besöka Moa som är ett riktigt bra microbryggeri som brygger ett ganska speciellt sortiment av öl och cider. Efter lunch besökte vi tre vingårdarna Bouldevine, Huia och Bladen varav den sistnämnda imponerade mest på mig. 

Visiting the croc hunter!

Efter seglingen i Whitsundays var det dags att fortsätta vår resa ner längs östkusten, det blev en lång 100 mils körning ner till Noosa där pappa äntligen skulle få bada i havet. Även om Noosa och resten av Sunshine Coast ligger bara någon timmes biltur norr om Brisbane så skulle det bli första gången i Noosa för oss också. Noosa visade sig vara en ganska posh strandstad och som kändes ganska europeisk jämfört med många andra städer vi passerat på vägen ner. Efter en natt på YHA i Noosa var det dags för pappas första bad i havet utan stinger-suit. Efter morgondoppet körde vi till Australia Zoo som drivs av familjen till den ökända och nu avlidne Steve Erwin a.k.a. ”the croc hunter”. Australia Zoo är ganska annorlunda andra zoo på det viset att besökarna kan komma riktigt nära de flesta djuren, de flesta djuren bor i stora inhägnade naturområden som man får vandra fritt i och komma hur nära man vill, så vi klappade på koalor och kängrus men krokodilerna var vi glada att titta på genom ett staket. Krokodil showen var dagens höjdpunkt och den var minst sagt dramatisk i och med att skötarna försökte avleda en argsint hona när de skulle plocka äggen från hennes näst, något som hon inte gick med på frivilligt. Efter en dag tittandes på australiensiska djur, Tasmanian Devils, giftiga ormar, svarta svanar m.m. var det dags att visa vår hemstad Brisbane för pappa.

Sailing the Whitsundays!

Efter vår forsränning i Tully River var det dags att fortsätta nedåt kusten till Airlie Beach som var vårt nästa stopp. Därifrån skulle vi åka ut på en 3 dagar och 2 nätters segling i Whitsundays. Vi ville undvika dem stora överfyllda båtarna så vi bokade en liten båt med bara 12 kojplatser. Vår båt hette Ron of Argyle och var en gammal och vacker ketch som byggdes i Skottland 1926. Det var tydligen den första båten som gjorde charter i Västindien redan på 50-talet och förutom celebriteter som oss ska bland andra Charlie Chaplin, John F Kennedy och Marylin Monroe gästat henne i Karibien.

Vi hade vädret med oss när vi satte ut på morgonen, strålande sol och 15 sekundmeter så vi kunde sätta seglen så fort vi kom ut från hamnen. Vi satte kurs mot Whitheaven beach som är helt otrolig, den absolut vitaste sanden jag någonsin sett. Sanden där är tydligen så ren (99,89 % kisel) att NASA tar sig dit för att samla in lite då och då. Morgonen efter satte vi kurs mot ett bra snorklingsställe, där lyckades jag se en stingrocka på ett annars rätt så trist rev. På eftermiddagen åkte vi vidare till Hayman Island som är ett av de bättre dykplatserna i Whitsundays. Där snorklade vi med några gigantiska Mouri Wrasse’s, där den största (George) vägde över 100 kg. Jag simmade också med en havssköldpadda vilket var helt otroligt (laddar upp filmen vid tillfälle). 

Den sista dagen blev det mera snorkling och bad innan vi började styra tillbaks mot Airlie Beach, med mig själv som rorsman. Seglingen på Whitsundays var nog det absolut bästa vi gjorde på östkusten, så det kan verkligen rekommenderas!

Rafting the Tully River!

Efter att ha tillbringat nästan en vecka i Cairns så var det dags att påbörja färden neråt längs med kusten. Vårt första mål på vägen ner var Mission Beach som framförallt är känt för sina långa sandstränder, men det som lockade oss dit var framförallt närheten till Tully River och som är Australiens största och bästa flod för forsränning. På vägen ner tog vi dock en omväg via Atherton Tablelands, vilket verkligen kan rekommenderas även om man kanske inte behöver stanna vid vartenda vattenfall…

Vi hade bokat in oss på en heldag på Tully River som är graderad som en 4 och som normalt är ganska vild den här tiden på året då det är regnsäsong, i år hade det dock inte regnat så mycket så vattenståndet var ovanligt lågt. Det hindrade dock inte oss från att ta oss ned och ha en riktigt rolig dag i flotten. Det blev en hel del paddlande, badande och hopp från klippor innan det var dags att åka tillbaka till Mission Beach. 

Diving the Great Barrier Reef!

Vi hade bokat in en heldags utflykt med Ocean Freedom som skulle vara den bästa dykbåten som utgår ifrån Cairns. Vi hann inte åka långt ut mot barriär revet innan man kände sjögången, trots att båten var ganska stor och tung kände man verkligen dyningarna när vi åkte ut mot Opolu Cay för att göra två dyk. Väl framme vid det första stoppet vid Vlassof Reef fick vi som skulle göra certifierade dyk hoppa i med en gång. Jag och Tessie var buddies och vi var lite små nervösa innan för dykningen i och med att det var ett tag sedan som vi dök på egen hand och att vi hört att dykföretagen i Australien inte alltid är dem bästa, men vi hade två Dive Masters på 7 dykare som gick igenom allt innan vilket var toppen!

Måste säga att reven som jag snorklade och dök i Fiji och Vanuatu hade mycket bättre korall, men vi såg en hel del riktigt stora fiskar vilket var den stora behållningen. Vi kom bland annat riktigt nära två ganska stora White-tip Reef Sharks som låg och vilade på bottnen. Pappa gjorde sitt livs första dyk på samma ställe, men han gjorde introduktions dyk så han hade en instruktör med sig hela tiden och dök inte med oss.

Sedan var det dags att åka vidare till dagens andra och sista stopp på Opolu Cay, där vi gjorde vårt andra dyk och där vi inte skulle gå djupare än 10 meter så att vi kunde ta med oss vår undervattenskamera. Jag tyckte tyvärr inte att det andra dyket var lika bra som det första, men sikten var i alla fall lite bättre och vi passerade bland annat pappa nere på djupet. Eftersom det är regnsäsong så här års i Australien är det rätt dålig sikt när man dyker, så om ni åker hit för att dyka och bada i havet så är det bättre att komma någon gång mellan maj-september. Apropå det där med att bada i havet, så var man tvungen att ha ”stinger suits” som är våtdräkter som skyddar mot brännmaneter, tyvärr hade det kommit stora kollonier av blue stingers bara någon dag innan vi kom åkte ut så de flesta blev stungna inklusive mig själv, men vi slapp i alla fall den berömda och dödliga box jelly-fish så man ska nog inte klaga alltför mycket. Efter dyken kunde man åka till en sandö mitt på revet där man kunde bada och sola, vilket verkligen var underbart.

Exploring the Tablelands!

Vi kom tillbaka till Cairns från Cape Tribulation dagen innan vi skulle hämta upp pappa från Cairns flygplats och eftersom det är 9 timmars tidskillnad mellan Stockholm och Cairns tänkte vi att det var bäst att det rätt så lungt till en början innan vi skulle dra igång med aktiviteterna som vi bokat in senare i veckan. De första dagarna gjorde vi dagsutflykter till ställen runt om Cairns. När man kör upp längs med östkusten är landskapet ganska platt från det att man kör någon timme norr om Brisbane ända tills man börjar närma sig Cairns då torr slätter byts ut mot lummig och kuperad regnskog. Första dagen körde vi till Port Douglas där vi lunchade och kollade på båtar i marinan. Andra dagen åkte vi upp i bergen till Kuranda som ligger i området som man kallar för tablelands, där gick vi på marknader och kollade in Barron Falls som är ett rätt spektakulärt vattenfall som man tyvärr inte kommer så nära. 

Nästa dag blev det ännu en utflykt till tablelands fast denna gång åkte vi söderut till Josephina Falls dit vi framförallt åkte till för att bada. Josephina Falls är ett vattenfall med poler som man kan bada i och som också har en naturlig vattenrutschbana som vi åkte i. 

Tredje dagen tänkte vi att det var dags för pappa att få se några krokodiler i naturen så vi åkte till Daintree River där man kan åka på krokodil safari på floden, vi hade gjort samma sak några dagar innan så vi stod över. Han hade större lycka än oss och såg faktiskt en 2 meters krokodil som låg på flodbanken. Vi stannade även förbi Mossaman Gorge för ett bad innan vi åkte till Port Douglas för lite mera sightseeing.

In the footsteps of James Cook!

Efter närmare 2 dygns bilkörning kom vi äntligen fram till Cairns kvällen innan vi skulle ta oss upp till Cape Tribulation. Vi hade bokat in en tur till Cape Tribulation för att vi inte trodde att vägarna skulle vara i tillräckligt gott skick för att vi skulle kunna ta oss dit med vår bil. Nu visade det sig dock att det var asfalterad väg hela vägen upp om det är någon som är sugen på att ta sig dit på egen hand. Vårt första riktiga stopp var vid Daintree River där en båt väntade för att ta oss ut på krokodil sightseeing. Det är egentligen inte säsong för krokodil spotting då vattnet för det mesta är lite väl varmt för att krokodilerna inte ska ligga och vila under vattenytan, men vi såg i alla fall en yngre krokodil som låg och lurade vid flod kanten och som var ca 1,5 m lång. Vi fick också se en liten fladdermus som sov i trädet.

Efter båtturen blev vi avsläppta på andra sidan floden där vi hoppade på bussen och fortsatte mot JK’s Jungle Village i Cape Tribulation där vi skulle spendera natten. Eftermiddagen ägnade vi åt att utforska Daintree som är världens äldsta regnskog och med att gå till stranden vid Cape Tribulation där James Cook 1770 skrev det första kapitlet av den vite mannens historia i Australien. Då han efter stora vedermödor (lyckades att ta sig igenom barriär revet (Endeavour gick på grund och tog in vatten, men genom att linda seglet runt skrovet lyckades man hindra henne från att sjunka) och ta sig i land i Australien.

Natten efter hade vi bokat in Jungle Surfing då man spänner fast sig med karbinhakar i linbanor och får se regnskogen uppifrån trädskiktet istället. På eftermiddagen var det dags att ta sig tillbaka till Cairns och på vägen tillbaka stannade vid Mossman Gorge där vi kunde bada utan risk för att bli uppätna av krokodiler.